Tunnerminnerwait

Tunnerminnerwait

Vem var han?

Han ledde en grupp som företog ett åtta veckor långt uppror mot den brittiska kolonialmaktens folkmord i Australien.

Tillsammans med fyra andra gjorde Tunnerminnerwait räder mot bosättningar för att driva bort ockupanterna från aboriginernas land. Liksom vid många andra ursprungsbefolkningsrevolter i Australien undvek Tunnerminnerwaits grupp aktivt att skada eller döda, utan sköt bara när de blev beskjutna. Något som ändå orsakade två dödsfall och en handfull skadade.

Som bakgrund till revolten fanns det otal massakrer på ursprungsbefolkningen som utfördes av Brittiska väldet och dess undersåtar, för redan vid elva års ålder ska Tunnerminnerwait ha bevittnat Cape Grim-massakern på Tasmanien, där en grupp Pennemukeer-aboriginer överfölls och omkring trettio av dem mördades av en kvartett vita fåraherdar.

Något decennium senare hade han, tillsammans med de övriga tasmanierna, blivit hämtad till Melbourne för att ”civiliseras” av britterna. Vid en expedition där den ansvarige för aboriginfrågor ledsagades av Tunnerminnerwait undersöktes ytterligare en massaker, där uppemot 200 människor mördats och det var efter den expeditionen som gruppen, från den sista generationen tasmanier och som alla hade sett övergreppen på nära håll, lämnade Melbourne, samlade vapen och med sina räder drev hundratals kolonisatörer på flykt.

Att till och med juryn när gruppen ställdes inför domstol bad om ett milt straff då de undvikit att skada andra i den mån det gick gjorde dock varken till eller från, för kronan ville statuera exempel. Männen (Tunnerminnerwait och Maulboyheener) blev de första att avrättas i Melbourne, medan kvinnorna (Truganinni, Planobeena och Pyterrunner), trots att de var inblandade på lika villkor av domstolen ansågs ha varit helt kontrollerade av männen och deporterades tillbaka till öarna.

Mer

Öppen föreläsning om Tunnerminnerwait och Maulboyheener i anknytning till att de ska hedras med ett minnesmonument, med historik kring deras klaners hemområden och seder, samt diskussion kring monuments betydelse.