Vem var hon?

Skådespelare och uppfinnare som bl.a. utvecklade frekvenshoppningstekniken Wi-Fi och Bluetooth nu använder.

Hon började sin karriär i den tyska mellankrigstidens filmindustri, där hon i sin sista tyskspråkiga film – det romantiska dramat Ekstase – var den första att i en vanlig film gestalta kvinnlig orgasm. Filmen orsakade dock problem för Hedy då hennes kontrollerande make, en förmögen ammunitionsfabrikant, såg den som skamlig och försökte förhindra visning. Han försökte även hindra henne från det mesta utöver att vara en troféfru, men hon höll sig stimulerad genom att under middagsbjudningar lära sig vetenskap och ingenjörskonst från makens kontakter inom krigsinsdustrin.

Hedy lyckades till sist fly maken och tog sig via Paris så småningom till U.S.A. och Hollywood där hon tog efternamnet Lamarr och filmkarriären tog fart igen.

När andra världskriget bröt ut ville hon bidra till krigsinsatsen och då hon kände till att torpeders styrning lätt kunde störas ut om fienden kände till frekvensen radiostyrningen använde utvecklade hon en teori för snabbt och kontinuerligt byte av frekvenser så att om en frekvens är blockerad är det inga problem, kommandot hinner meddelas på nästa. Problemet var bara hur det skulle omsättas i praktiken.

I samtal med en musikervän, George Anthell, kom lösningen: sändaren och mottagaren skulle fungera som självspelande pianon och byta frekvens synkroniserat. Tyvärr förstod inte flottan potentialen förrän under Kubakrisen tjugo år senare, dock utan att Lamarr fick någon större uppmärksamhet för uppfinningen.

I slutet av nittiotalet, fyra år efter att Bluetooth utvecklats och samma år som WiFi-protokollet lanserades fick hon till sist ett officiellt erkännande för den uppfinning som nu är standard i nästan all bärbar datorkommunikationsutrustning.

Mer?

Patentet för frekvenshoppningsapparaten Patent 2,292,387

Filmen Die Koffer des Herrn O.F. från 1931, där spelar borgmästarens dotter.

Filmen Dishonored Lady från 1947, där hon har titelrollen.