Vem var han?

Ledare för den slavrevolt som gjorde Haiti till en fri nation.

När den franska revolutionen sattes i rörelse såg de fria svarta i den franska kolonin Saint-Domingue, nuvarande Haiti, sin chans till ökade rättigheter och började ställa krav. Till en början var alltså inte de förslavade delaktiga i frihetskampen, men när konflikten började ställas på sin spets var det i form av ett slavuppror.

Toussaint Louvertoure var en före detta förslavad man som i trettioårsåldern friköpt sig och efter det börjat bygga upp sina tillgångar. När upproret bröt ut höll han sig ifrån att bli inblandad, men efter bara ett par veckor  tog han värvning som läkare. Han blev snart en av ledarna och var med att dra upp strategier för revolten som då främst handlade om ökade rättigheter för de fortfarande förslavade. Det var först senare som den övergick till att kräva slaveriets totala avskaffande. Även Toussaint ändrade sin inställning stegvis: från att ha krävt bättre behandling av de förslavade, till att kräva deras frihet och från att kräva Saint-Domingues likställning inom den franska republiken till att kräva dess självständighet

Allianser knöts med spanska styrkor som hoppades kunna återta kolonin och efter kraschade förhandlingar med Frankrikes representanter var det mer eller mindre öppet krig, med Louvertoure som en av de främsta härförarna. Han var så engagerande när han talade till Saint-Domingues svarta att det bara dröjde timmar innan den franske kommissionären försökte avväpna situationen genom att frige alla slavar på ön.

1801 utropades den nya konstitutionen där Louvertoure var tillsatt som guvernör på livstid, men redan året efter greps han av de franska trupper som sänts ut av den nyutnämnde kejsaren Napoleon Bonaparte för att återerövra ön. Toussaint Louverture fördes till Frankrike och avled efter kort tid, men revolutionen fortsatte under general Jean-Jacques Dessalines som tvärt emot Louvertoures politik beordrade en etnisk rensning av de kvarvarande vita invånarna, något som ledde till mördandet att upp till 5 000 kvarvarande kolonisatörer. De enda vita som sparades var några hundra icke-franska.

Republiken Haiti var grundad, men det var en dyrköpt seger. Frankrike krävde 150 miljoner guldfranc för att inte återinvadera den nya republiken, ett krav som Haiti fortfarande betalade av på över 150 år senare och som förstörde möjligheterna till finansiell stabilitet för nationen.

Mer?

”I att störta mig har ni blott kapat stammen på frihetens träd i Saint-Domingue; det kommer gro igen från rötterna, ty de är många och de växer djupt.”

Toussaint Louvertoure efter sitt gripande.